Kartan och landskapet

En oberäknelig författare som ibland kan ha förmågan att ställa till med olika former av litterära skandaler är Michel Houellebecq. Han är från Frankrike och har skrivit en handfull böcker. Handlingen i hans böcker kan oftast beskrivas som lite skruvade beskrivningar av en samtid som Houellebecq inte är så förtjust i. Hans böcker är ofta i sin satir rätt kliniska. Hans huvudpersoner kan vara rätt känslokalla i en samtid där allts värde mästs i pengar. Denna beskrivning av sin samtids känslokyla kan gälla allt från storföretag till sexualiteten. En som är väldigt förtjust i Houellebecq är den gamle rockaren Iggy Pop. Mannen som i Detroit i början av 70-talet utan att egentligen veta om det med sitt band The Stooges uppfann punken. Iggy Pop som har ett grundmurat gott omdöme(..nåja) blev så förtjust i Houllebecq att han för tre år sedan gjorde en hel skiva på franska(..som han lärde sig bara för den skivan) som är helt inspirerad av den franske författaren. Skivan heter "Préliminaires" och den skivan kan alltså här också rekomenderas, så här får ni ett skivtips dag också! Nu har dock Michel Houellebecq själv kommit med en ny bok med titeln "Kartan och landskapet" I denna bok får vi följa konstnären Jed Martin som gjort sig ett stort namn när han ställde ut ut Michelinkartor i stort format. Nu har han en ny utställning på gång och han funderar vem som ska skriva texten till katalogen för utställningen. Efter moget övervägande kommer Martin fram till att han kanske skulle våga fråga den berömde författaren Houellebecq(..jo just han) om han vill skriva texten. Det blir som ni märker en lite absurd historia där författaren alltså skriver om sig själv och detta i inte allt för smickrande omdömen. Efter utställningen händer ett mord som kommer skaka om både Jed Martin och bokens Houellebecq. Boken blir för att vara av Houellebecq ovanligt stillsam och oprovokativ. Det utvecklar sig till en roman om konst, pengar och vänskap. Som vanligt dock skrivet med en sorts underfundig humor och med en säker blick för samtiden.

Jimmy Jansson